Ekenäs Sport Club förlorade med fula siffror mot tabelltvåan Sievi Futsal på lördagseftermiddagen. Matchen som ingår i futsalligan spelades i Sievi.

Slutresultatet blev 10-1. I paus var ställningen 5-0.

Av olika orsaker – sjukdomar, avstängningar och arbetsförhinder – hade Ekenäslaget endast sju utespelare och en målvakt. ESC-målet vaktades förövrigt denna gång av Teemu Määttä. Han fungerar normalt som lagledare i ESC:s ligalag.

ESC-kaptenen Timo Brotkin sade efter matchen att ESC:s mål var att försöka hålla förlustsiffrorna så små som möjligt.

- Alla killar som var med kämpade riktigt bra, sade Timo Brotkin utan att låta väldigt besviken på rösten.

Anton Brotkin gjorde ESC:s enda mål i matchen. Rami Tirkkonen gjorde fyra mål för Sievi.

GFT på bortaplan på onsdag

Sin följande match spelar ESC I Esbo mot GFT på onsdag. Brotkin tror att Ekenäslaget har ett slagkraftigt lag på benen.

- Sedan har vi en mycket viktig hemmamatch på lördag (1.3) mot FC Rauma. Hoppas vi också då har alla friska spelare med, säger Brotkin.

ESC jagar febrilt en plats bland de åtta främsta lagen i serien. De åtta bästa går till slutspel.

Serietabellen finns på Yles text-tv sidan 288.

En skridskoåkare misstänks ha drunknat i Lojo sjö i Lojo. Det var vatten på isen vilket gjorde att långfärdsåkaren inte i tid upptäckte en råk i isen.

Räddingsmyndigheterna larmades vid halvfyratiden på lördag eftermddag.

Gränsbevakningens helikopter, en hydrokopter och dykare sökte efter skridskoåkaren, men utan resultat.

Spaningarna återupptas på söndag.

En blygsam hyresskuld blev slutet för ett hotellprojekt värt åtta miljoner finska mark. Företagare Björn, Nalle Lindqvist gick i konkurs. Plötsligt var han persona non grata och icke välkommen i affärskretsar.

- Efter en konkurs är man inte längre accepterad, du duger varken till det ena eller det andra.

För snart trettio år sedan miste Ekenäsbon Nalle Lindqvist flera av sina restauranger och diskotek. Han förlorade också hus, sommarvilla, båt… ja så gott som allt. Nalle var utblottad.

- Mest förargar det att jag miste mitt privata museum. Banken tog allt som jag hade samlat och reparerat under 25 år.

I Nalles samling fanns ett trettiotal veteranbilar, fyrtio vevgrammofoner, femtio olika telefoner, motorer, gamla lantbruksredskap, en brandbil och en dubbeldäckare från London.

I dag har Nalle Lindqvist ett nytt museum invid sitt hus i Pojo. Hans hem är en charmig, gammal stationsbyggnad som ligger invid järnvägen mellan Helsingfors och Åbo. Samlarivern har inte avtagit med åren. Likaså har Nalle en ny krog, restaurangbåten Sunnan.

YLE/ Tiina GrönroosYLE/ Tiina Grönroos

Grillen

Men vi backar i tiden, till 1963 när Nalle öppnade sin första bar. Baren hette Grillen. Inspirerad av nya trender i USA inredde Nalle baren med ett kök ute i salen. Han köpte också en fritös, med vilken han kunde göra något så speciellt som pommes frites.

-Fransk potatis var riktigt toppen på den tiden.

Konceptet med kök inne i matsalen låter inte heller särdeles originellt idag, men för drygt 50 år sedan var det så märkvärdigt att en matgäst vände i dörren.

-Det var en fin farbror som sa att han vägrar äta i köket.

Småningom utvidgade Nalle Lindqvist. Han blev krögare på allvar när han tog över restaurang Gästis. Där öppnade han Ekenäs första kommersiella alkoholbar och ordnade danser sex dagar i veckan.

- Jag prövade några gånger med finska orkestrar, men de söp. Därför blev det orkestrar från Polen och Bulgarien. De var mer pålitliga.

Många restauranger, över hundra anställda

Slutet på 1960-talet och början av 1970-talet var händelserika år vad gäller affärsverksamhet. Nalle Lindqvist startade diskotek Gnägget invid Ekenäs gästhamn, han tog över hotell- och restaurangverksamheten vid Socis i Karis, Fiskars Wärdshus och småningom sommarrestaurang Knipan.

- Knipan var kronan på verket. Fick man Knipan så hade man kommit så långt det överhuvudtaget var möjligt inom krogbranschen i Ekenäs.

Känslomässigt var Knipan också en viktig milstolpe för Nalle. Hans pappa Knut Lindqvist drev samma restaurang under några somrar på 1950-talet. Nu hade sonen uppnått samma status.

Som mest hade Nalle 110 anställda. Allt gick bra ända till mitten av 1980-talet. Då revs Gästis och Nalle började planera en ny restaurang. Till en början tänkte han sig en bar och ett museum för sin privata samling av veteranbilar och andra samlarobjekt, men så växte planerna till ett omfattande restaurang- och hotellprojekt. Budgeten låg på åtta miljoner mark (cirka 1,33 miljoner euro).

Konkursen

Tyvärr hann Nalle driva sin nya restaurang i endast några månader. Han gick miste om sin viktigaste inkomstkälla, sommarrestaurang Knipan. Ekenäs stad, som ägde krogen, lät en annan krögare ta över verksamheten. Nalle hade lämnat hyror obetalda. En hyresskuld på 30 000 finska mark blev Nalles fall. Han gick i konkurs och miste allting.

Nalle Lindqvist vet hur det känns att bli utfryst eller icke önskvärd i affärssammanhang. Under samtalets gång säger Nalle också att det är lustigt hur människor idag har börjat intressera sig för honom och hans tid som krögare på 60- och 70-talet. Då när det begav sig tyckte ingen att det var något speciellt eller märkvärdigt att driva många restauranger och ha över hundra anställda.

I dag verkar Knipan vara en belastning för såväl krögare som ägaren, Raseborgs stad. Staden beslöt under fjolåret (2013) att man försöker sälja krogen. I mitten av februari (2014) blev det klart att två företagare med rötter i Västnyland vill köpa Knipan.

Nystart

Sedan början av 1990-talet har Nalle Lindqvist varit tillbaka inom restaurangbranschen . Han har fortsatt där hans arbetskarriär fick sin början - ute på sjön. Som femtonåring for han till sjöss och idag är Nalle krögare och kapten på restaurangbåten Sunnan, en gammal båt som Nalle köpte av finländska kioskägare. Sunnan var då i Viborg. I dag rör sig Sunnan i Ekenäs skärgård, men har också varit till salu i några års tid. Som 75-åring anser Nalle att det börjar vara dags att dra sig tillbaka.

- Men skulle jag vara lite yngre så skulle det vara roligt att än en gång få renovera och inreda en ny restaurang eller ett diskotek.

YLE/ Tiina GrönroosYLE/ Tiina Grönroos

- Nog tror jag det skulle gå att få igång ett populärt diskotek ännu, men de bästa tiderna var nog under 60-, 70- och 80-talet. Då blomstrade krogarna. Det var nog hurja tider.

-Jag har levt den generationen som förstört mest, men nog också haft mest roligt.

Hör Björn, Nalle Lindqvist i ett Samtal om livet torsdag 27.02 kl 13.03 och lördag 01.02 kl 20.03.

Folkhälsan stänger demensavdelningarna i Blomsterhemmet och Seniora i Ekenäs. Marknadsdomstolens beslut att ge Raseborgs stad rätt i upphandlingstvisten gör att demensavdelningarnas klienter flyttas om en månad.

- Beslutet är ännu så färskt, att vi inte hunnit ta ställning, säger Gun Eklund, vd för Folkhälsan Syd.

Enligt Gun Eklund stängs demensavdelningarna i Blomsterhemmet och Seniora efter uppsägningstiden som är en månad lång.

- Personalen på demensavdelningarna kommer att erbjudas jobb i huvudstadsregionen, säger Gun Eklund.

Folkhälsan förlorade i tvisten om demensboende i Ekenäs

Tågtrafiken mellan Vasa och Seinäjoki löper nu som normalt.

Morgonens första Pendolinaavgång från Vasa måste ersättas med buss eftersom den hårda vinden hade fällt träd på elledningarna och orsakade störningar i eldistributionen.

Läs också:
Tågen mellan Vasa och Seinäjoki står stilla

Akilles vann grundserien i bandyligan och fick först välja motståndare i play off. Akilles valde Helsingforslaget Botnia som placerade sig på sjunde plats i grundserien. Matchen på bollplan i Borgå börjar kl 19.

Akilles hade kunnat välja Tornion Palloveikot som tog sig som sista lag till slutspel, men Akilles ville undvika långa matchresor.

Akilles avslutade grundserien med en klar förlust på söndagen mot Kampparit i St Michel. Kampparit vann 7-3 och placerade sig på andra plats i grundserien.

På lördagen vann Akilles 6-5 över JPS från Jyväskylä. Matchen söndrades av utvisningar. I andra halvleken drog både Akilles och JPS på sig fem utvisningar på 10 minuter.

Vinnaren i den tolfte cellotävlingen i Åbo heter Senja Rummukainen. Cellotävlingen hölls i Åbo konserthus och avslutades på fredag kväll. Rummukainen belönades med ett pris på 6000 euro.

Vinnaren i cellotävlingen medverkar även i Grankulla musikfestspel, Kuopio stadsorkester 27.2.2014, Nådendal musikfestspel 2015, Uleåborgs musikfestspel, Saimaa Sinfonietta, Åbo filharmoniska orkester 6.12.2014 samt Åbo musikfestspel.

På andra plats kom Klaus Mäkelä som även var publikens favorit. Prissumman var 4500 euro. Tredje priset på 3000 euro gick till Lauri Kankkunen

På fjärde, femte respektive sjätte plats kom Beata Antikainen, Markus Hallikainen och Lauri Rantamoijanen. Samtliga fick ett pris på 1000 euro.

Leonardo Chiodo fick ett presentkort till musikaffären Vertikaali i Åbo. Juryn bestämde att ge presentkortet åt en tävlare som inte kom med i finalen för en fin prestation i deltävlingen.

I finalen framförde tävlarna Sebastian Fagerlunds verk Silent Words, som hade beställts som obligatoriskt verk, samt en fritt vald konsert bland följande: Antonin Dvoráks Konsert h-moll op. 104, Edward Elgars Konsert e-moll op. 85 eller Robert Schumanns Konsert a-moll op. 129. Åbo filharmoniska orkester stod för orkesterdelarna under ledning av dirigenten Jan Söderblom.

Den trettonde cellotävlingen ordnas i Åbo år 2018 av Åbo Musikaliska Sällskap.

Cellotävlingen i Åbo skapar nya stjärncellister

Polisen börjar nu vara klar med förundersökningen av skjutningen i Karis i december. Fallet går till åklagaren för åtalsprövning den här veckan, uppger kriminalöverkommissarie Jukka Paasio vid Västra Nylands polisinrättning.

Två män misstänks för mordförsök. Mannen som sköt offret i låret med hagelgevär har varit häktad sedan november.

Den andra misstänkta släpptes på fri fot men han misstänks också för mordförsök eftersom han enligt polisen var med på planerna och hade stämt träff med offret vid Lärkkullavägen i Karis.

Polisen har kommit fram till att skulder mellan männen låg bakom brottet.

Om åklagaren väcker åtal, tror polisen att målet kommer upp i rätten inom kort, kanske redan under mars månad, eftersom den ene misstänkte sitter häktad.

Läs också:
Karisskjutningen planerades i förväg

Hammarslaget Elo slog motståndaren Toppila United från Uleåborg med besked i den första kvartsfinalmatchen i rinkbandy. Elo tog med sig hem den första segern med siffrorna 7-17.

På lördag möts lagen i Borgå ishall. Matchen börjar kl 16.45. Om det behövs spelar Elo och Toppila United en tredje match på söndag, också då i Borgå.

Årets upplaga av ÅLK Open slutade i vinst för Patrick Niklas-Salminen från Tammerfors. Han besegrade Panu Virtanen med 6-3,6-7,6-3.

På flicksidan blev det vinst för Tina Bokhua som besergrade Natalia Belova. Finalen blev tuff och lång. Trots att matchen avgjordes i två set tog den över två timmar. Sist och slutligen skrevs vinsten med 6-4,7-5.

Pojkdubbeln vanns av Panu Virtanen i par med Alex Hedman. De besegrade svenskarna Philp Moebius och Christian Samuelsson med 7-5,6-4.

Flickornas seger i den helryska finalen gick till Natalia Belova i par med Polina Bakhmutkina med en 6-4,6-4 seger över Darina Leonenko och Alexandra Vostrikova.

Inga åbospelare kom till final i ÅLK Open.

Slalombackarna i Östra Nyland - Kokon i Borgå och Tallmo i Sibbo - kommer att hålla öppet säsongen till slut - detta trots att vädret just nu är betydligt varmare än vanligt.

Konstsnön klarar av regn och värme tio gånger bättre än natursnö, säger Niklas Blomander vid Kokonbacken i Borgå. Snön innehåller mera iskristaller och är tätare.

En annan sak är sen att slalomåkare och skidentusiaster tror att backen är stängd på grund av det milda vädret, säger Blomander.

I Kokonbacken är alla 6 backar öppna och i Tallmo alla 8.

Kriskommunen Tarvasjoki klarar sig inte på egen hand anser kommunutredarna som funderat på kommunens öde. En fusion med Lundo är enda utvägen anser utredarna i sin slutrapport.

Tarvasjoki har länge klassats som en kriskommun på grund av ekonomiska problem.

Enligt utredarna borde fusionen genomföras så snabbt som möjligt och i bästa fall kunde den nya kommunen inleda sin verksamhet redan nästa år.

Utredarna presenterar sitt förslag för fullmäktige i Tarvasjoki och Lundo på måndag kväll. På tisdag ordnas informationsmöten i båda kommunerna där allmänheten får bekanta sig med planerna.

Tarvasjoki har 2000 och Lundo 17 000 invånare.

Sibbo kommun, Sibbo svenska församling och Folkhälsan arragerar i april Må Bra-dagar för närståendervårdare i kommunen.

Närståendevårdarna lever i en krävande vardag där de ofta glömmer bort att ta hand om sig själva, säger diakon Ann-Christine Wiik vid Sibbo svenska församling.

Under Må Bra-dagarna ska närståendevårdarna erbjudas avkopplande stunder och ett varierande programutbud - bland annat motion, behandlingar, diskussioner och vila.

Programmet är frivilligt och deltagarna väljer själv vilka delar av programutbudet de väljer att delta i.

Deltagaran behöver inte heller vara "officiella" närståendevårdare - det vill säga få ersättning av kommunen för sitt arbete. Dock behöver deltagarna sköta om sin långtidssjuka närstående hemma.

Må Bra-dagarna går av stapeln den 7 och 8 april i Sibbo församlings lägergård Nilsas i Gesterby.

Någon bröt sig in i en affärsfastighet i Pojo centrum natten till söndagen. Det är oklart om någonting försvann.

Inbrottet ägde rum mellan klockan 1 och 2 på natten. Gärningsmännen är okända.

Framgångssagan för KWH började egentligen med arbetslöshet: Kontoristen Emil Höglund och trävaruhandlaren Edvin Wiik blev utan jobb när sågen de jobbade vid gick i konkurs år. Wiik & Höglund bildades, året var 1929.

- Det hade gått hyggligt bra med rundvirke så de satsade med lånade pengar av släkt och bekanta, berättar docent Holger Wester, historiker och styrelsemedlem i KWH- koncernen. Emil var den som skötte bankkontakterna medan Edvin skötte inköpssidan, som var väldigt viktig. De kompletterade varandra.

Under kriget försåg herrarna finska staten och tyska armén med bränsle och splint för gengasaggregat. Efter kriget tog affärerna fart och vinsterna investerades i skogsmark. Att investera vinster är fortfarande en ledstjärna i nuvarande KWH.

- Vi investerar i ny verksamhet och hoppas på ännu större avkastning, säger VD Peter Höglund. Vi ser vinster som en förutsättning för att kunna utvecklas.

Från handel till industri

På femtitalet blev Wiik & Höglund landets första plastindustri. Nu blev handelsföretaget ett industriföretag.

Vid sidan om sitt kompanjonskap med Edvin Wiik hade Emil Höglund en egen "hobby" som han kallade det, nämligen pälsfarmning. Den utvecklades småningom till vad som på 1960-talet skulle bli världens största pälsfarm, Keppo. Efter flera år av förlust lades pälsfarmen ned år 1992.

På 1960-talet köpte Wiik & Höglund upp sin Konkurrent Oy Nars Ab och rörtillverkningen utvecklades. Slipmaterialfabriken Mirka kom vid samma tid och i dag är Mirka en av grundpelarna i koncernen.
Verksamheter kom till, en del har växt till sig och andra har försvunnit. Konfektionen i Oravais lades ned på 1980-talet. Familjen Höglunds Keppo köpte aktiemajoriteten i Wiik & Höglund år 1984, KWH bildades och affärsgrupperna bolagiserades. Utvecklingen har gått i rasande takt.

Överlevnad en utmaning

- Utveckling är svårt, för det betyder att man måste göra förändringar i strukturer, säger Peter Höglund. Det är alltid roligt att bygga upp nytt, att köpa och utveckla. Men ibland hamnar man i en utvecklingsfälla. Då ska man sätta den delen av verksamheten i ett bättre sammanhang. Det gjorde vi senast med KWH Plast som fick en utmärkt ny ägare som kan driva det vidare.

YleYle

- Så länge vi hittar arbetskraft, så länge vi kan hålla verksamheten uppe genom att bygga upp kunskapsmassa eller automatisera, så kan vi konkurrera med låglöneländer. Vi vill behålla den kunskap vi har.

Att nischa smalt är också en strategi, smala områden kan ge betydligt större vinster. Men första målet är att överleva.

- Det är inget skämt för det är den största utmaningen för ett företag, säger Peter Höglund pragmatiskt. Förr eller senare är all verksamhet inne i en utvecklingsfälla och då är det slut. Då måste vi ha något annat som vi kan gå vidare med.

Flera finska spelföretag har lyckats slå sig genom i världen och idag har Helsingfors ett gott rykte bland spelutvecklare. Enligt branschmänniskor ser spelframtiden i Helsingfors ljus ut.

- Världskända företag som Rovio med sina Angry birds och framför allt Supercell är nu väldigt mycket i spotlighten. Duktiga spelutvecklare från hela världen vill komma hit, säger Thorbjörn Warin, CMO på spelföretaget Grand Cru i Helsingfors.

Fastän företaget inte globalt lanserat ett enda spel har man investerat miljontals euro i det. Enligt Warin beror det delvis på Supercell-effekten, det vill säga riktigt stora pengar kan finnas i spelföretagen.

Så varför har man i Finlands lyckats så bra?

- Dels är Finland tekniskt sett väldigt duktiga på dataprogrammering och på grafik och hela den biten. Design är väldigt viktigt när det gäller spel och där har Finland och Skandinavien generellt sätt varit väldigt duktiga.

Warin påpekar att också historien är viktig och att det existerat företag som producerat tjänster runt omkring Nokia de senaste tjugo åren.

Fritiden viktigt

Warin själv är svensk och har tidigare arbetat i Berlin. De två senaste åren har han varit i Finland och han ser skillnader.

- Här har man har tid att göra annat. Man har tid att läsa böcker, gå ut i naturen, umgås med sin familj, barn och husdjur. Det passar bra i spelbranschen som är kreativ.

Tekes har enligt honom också spelat en stor roll.

- I stort sett har alla lyckosamma finska företag inom spelbranschen fått stöd från Tekes i ett tidigt skede.

Man vågar drömma stort

Jan Sten Hankenforskare inom entreprenörskap, håller med om att det pratas mycket om de finska spelföretagen.

- Ska man tro medier så känns det som att spelindustrin är som mest framme just nu. Det har varit några företag som lyckats väldigt bra. Men visst har vi också olika teknologiföretag som hittat sina nischer och områden ute i världen och blivit otroligt bra på det.

Så vad är den gemensamma faktorn hos de finländska företag som lyckats bli stora och ledande i världen?

- Där tycker jag nog att det handlar många gånger om att man faktiskt har orkat hålla ut. Man har varit ganska snäv i sin fokus och inte försökt göra allting för alla människor i hela världen. Man har valt ut en nisch, ett speciellt område och verkligen satsat på att bli bra på det.

Sten tror att problemet med finska företagare är att de inte vågar satsa fullt ut och att de ser problem i för stora företag. Men han ser också en förändring i det.

- Tittar man på studerande och på universitetsvärlden där jag rör mig mest så tycker jag att det skett en attitydförändring de senaste fem till sju åren. Många vill jobba i ett mindre företag, vara med och driva det, se till att det växer och se till att det blir stort.

Så hur ser det ut i framtiden då?

- Jag tror att, oberoende vilken bransch vi än tittar i, finns det inte ledande finska företag så finns det ingenting som säger att vi inte skulle kunna ha dem.

Och vad ska man tro om spelbranschens framtid då, Thorbjörn?

- Jag tror att spel är ett grundläggande mänskligt behov. Folk har spelat spel i tiotusentals år. Vi ser med de teknologiska framgångarna, med surfplattor och med smarta telefoner, att spel blir mycket mer tillgängliga än vad det varit tidigare. Så, spel kommer fortsätta växa, globalt och i Helsingfors.

Man behöver inte vara stor för att vara framgångsrik. Det bevisar familjeföretaget Hioma-Aine i Jackarby i Borgå som med sina åtta anställda är marknadsledande i Europa inom slipskivetillverkning.

Det lilla familjeföretaget har hittat sin nisch och satsar allt på det. Vi vet vad vi är bra på och vågar satsa på det berättar Helena Ahlbäck som är verkställande direktör på Hioma-Aine.

Helena Ahlbäck framför f.d. hönshuset och mejerietYle/Mårten Lampén

Ett framgångrikt företag uppstår inte över en natt. Det kräver framförallt tålamod och seghet. Att våga behålla sin fokus är viktigt tycker Ahlbäck och hon ser det som en viktig del av framgången.

I farfars fotspår

Allting fick sin början år 1952. Det var Helena Ahlbäcks farfar som grundade företaget tillsammans med sina bröder. Historien berättar att bröderna försökt hitta slipstenar för att vässa sina sågbett, men lyckades inte hitta några. Eftersom vi har svårigheter att hitta slipstenar så har väl andra det också tänkte de och tog tag i saken.

Många ortsbor jobbade för företagetYle/Mårten Lampén

- Utrymmena tjänar sitt ändamål riktigt bra än så länge säger Ahlbäck. Jag ser möjligheter att ännu utvecklas och ser en framtid för oss här i Jackarby.

Ingrediensen är bakelit...

Företaget tillverkar bland annat bakelitbundna slipskivor och bandsågsblad. Kunderna finns inom varvsindustrin, spår- och järnvägsunderhåll och gjuterier. Istället för att byta ut spårvägsskenor återskapas skenornas profil. Det görs med hjälp av både slipskivor och slipskålar som företaget också tillverkar.

Svetsfogen på bandsågsbladet slipas nerYle/Mårten Lampén

...och kunnig personal

Arbetet som utförs är inget man kan lära sig i skolan berättar Ahlbäck. Man måste växa in det och lära av arbetet. Att personalen kan sin sak är av stor betydelse.

- Vi har personal som varit här väldigt länge och de är jätte bra på sitt jobb. De vet och de kan.

Mer om vad som händer när liten växer och blir stor i Närbild på måndag 3.3 kl.20.00 i Yle Fem.
Andra sändningen torsdag 6.3 kl.17.25.

Sportmåndag 24.2 bjuder på två västnyländska FM-medaljer i friidrott, en titt på ett 24-timmars lopp i Esbo, snack kring nya Susi Training center i Kisakallio i Lojo, futsal och många innebandyresultat.

I Esport Areena i Esbo ordnades ett endurancelopp, en tävling där deltagarna löpte i 24 timmar. Lojobon Noora Hakala klarade av att löpa över 183 kilometer under ett dygn.

I futsalligan börjar det se mörkt ut för Ekenäs Sport Club med tanke på att komma bland de åtta bästa lagen i grundserien. Med fem omgångar kvar är ESC på en tionde plats. På lördagen förlorade Ekenäslaget med solklara 10-1 mot Sievi Futsal.

I innebandy spelade alla västnyländska division 2-lag på söndagen. Det blev endast en seger på sex matcher. Lojoklubben Lohjan Salibandy vann den ena av sina två matcher.

I Sportmåndagsstudion står Jonas Sundström och bubi Asplund.

Närbild är en aktualitetsdokumentär som tar upp och diskuterar ämnen och frågor i Svenskfinland. Vi finns i Österbotten, Åbo med omnejd, Västnyland, Huvudstadsregionen och Östnyland.

Myndigheterna fick på veckoslutet rycka ut och leta efter en person som man befarade att hande drunknat i Lill-Pernåviken. Orsaken var en serie missförstånd.

Händelserna fick sin upprinnelse då någon anmälde en bil som föreföll övervgiven vid stranden. Polisen undersökte bilen och hittade ett par skor samt något som man tolkade som ett avskedsbrev.

Det gick inte att få tag på bilens ägare och polisen började misstänka att någon hade gett sig ut på svag is för att begå självmord. En helikopter flög i området och riktade starkt strålkastarljus på isen för att om möjligt upptäcka en färsk vak.

Det hela visade sig i alla fall vara fråga om ett missförstånd.

Bilägaren hade lånat sin bil åt sina barn som skulle fira veckoslutet på en holme i skärgården.

Innan de lämnade bilen bytte en i sällskapet sina skor mot stövlar och lämnade skorna i bilen. Det man först trodde var ett självmordsbrev visades sig vara en dikt som förvarades på instrumentbrädet.